Hej på er! Hoppas ni haft en bra helg, själv har jag haft världens lugnaste helg. Jag har varit ensam hemma hela helgen, hade lite planer men de ställdes in. Det har helt ärligt varit lite jobbigt. Förut älskade jag att vara ensam men jag gör verkligen inte det längre. Jag är sällan hemma på helgerna och omringar mig alltid utav människor jag tycker om att umgås med, som får mig att må bra och skratta mycket. Jag hade liksom inte reflekterat över hur det skulle vara när jag faktiskt var helt själv för första gången på månader först jag satt där. Och när det slog mig att jag var helt ensam, började jag gråta. Jag grät okontrollerat i 2 timmar helt utan anledning. Det slutade med att jag la mig i sängen, lyssnade på Håkan Hellström och försökte somna istället. 

 

Jag förstår forfarande inte varför jag blev så himla ledsen, men det handlar nog om att jag gärna vill tro att jag mår så otroligt bra så att alla känslor som jag haft tidigare plötsligt bara gått upp i rök fast de fortfarande finns där och måste ut någon gång. Det är nog därför jag väljer att hela tiden vara fullt upptagen, varje dag, varje helg, för att jag mår så bra då och ensamhet skrämmer mig otroligt mycket för att jag vet att jag tvingas känna efter på djupet.